Om


 Denna blogg handlar om hur jag lever mitt liv tillsammans med min man i utkanten av en liten by på Kreta.

 

Jag hoppas intet.                                                                                         Jag fruktar intet.                                                                                        Jag är fri.

Nikos Kazantzakis

Presentation


Senaste inlägg

Visar inlägg från september 2011

Tillbaka till bloggens startsida

Brevbäraren

Vi har oturen att ha en brevbärare som inte gör någon glad.

Jag vet inte vad han gör med posten innan han delar ut den.

Jag prenumererar på tidningen M och i bland håller han på dem så jag får tre tidningar på en gång istället för en gång i månaden så två nummer är ju gamla.

I Maj fick vi ett Julkort som var skickat i december och en räkning som skulle varit betald föregående år.

Men igår hände ett litet under, i postfacket låg denna tidning helt färsk. Den skulle finnas i handeln i Sverige den 29/9 och det var igår. Undrar om han åkt över och hämtat den? Bravo Mixalis!

 

 

Lite av varje

September lider mot sitt slut och jag sitter och tänker tillbaka på allt roligt som hänt i sommar.

Eftersom jag inte bloggade då så gör jag här en liten sammanfattning.

I Maj hade vi besök av två av mina bröder med fruar, först Lennart och Lena.

 

När Roland och Agneta var här så samlade vi ihop en gäng för att fira Per som fyllde år, här sitter vi på Vigli i Pano Platanias. En av våra favoriter.

 

I början av Juni reste jag till Norrköping för att fira sonsonen Hannes som både slutade grundskolan och fyllde 16 år samma vecka. Jag tror inte att han vill vara med på bild.

Det blev ett par hektiska veckor då jag passade på att träffa både släkt och vänner.

Bland andra min kära storebror Ivar som jag besökte i Söderköping.

 

Tillbaka hemma i Kontomari firade Per och jag att vi varit gifta 34 år!

 

I Juli var vi bjudna på bröllop, inte som "Mitt stora feta Grekiska bröllop" utan ett mindre men grekiskt bröllop. Samtliga bröllopsgäster bodde i den lilla byn Milia som ligger uppe i bergen och vigseln ägde rum i en liten kyrka där i närheten.

 

Här ägde bröllopsfesten rum.

Byn Milia är en ekologisk by och den som är intresserad kan googla och läsa mera om den.

 

Juli var också månaden då två av våra tre barn med familjer besökte oss. Vi fick då nöjet att fira min bonusdotter Ann-Sofie som passade på att fylla 40 år. Jag skall inte plåga henne med en bild på det.

Tage Danielsson sa en gång i en intervju att det bästa med barnen är att de går inte runt och visar bilder på sina föräldrar. Jag brukar tänka på det ibland.

 

I början av Augusti är det varje år en vinfest i Vouves som ligger ganska nära där vi bor så i år var vi där. Man fick köpa en tom vinkaraff eller tömma en vattenflaska och sedan var det bara att hämta och dricka så mycket vin man orkade och ville från faten som stod uppställda.

 

I Vouves finns också värdens äldsta olivträd som ser ut så här. Trädet är 3000 år gammalt.

 

 

 

 

En vecka i Augusti var min väninna Inga-Lill här hos oss, förutom att hon är en ovanligt trevlig tjej så är hon också massageterapeut. Då blev jag bortskämd med massage nästan varje dag. Det var en rolig vecka med flera härliga utflykter och många glada skratt.

 

De flesta utflykterna vi gör sker på vägar som den här.

 

Och med den här bilen:

 

 

 

 

 

Bouganvilla

Idag var det dags för denna lilla växt att ansas, den växer så mycket att den snabbt skulle täcka både vårt och grannens hus om den fick vara ifred.

Jag är normalt väldigt höjdrädd men när det gäller att fixa med växterna övervinner jag allt.

 

Efter trädgårdsarbetet var det dags för veckans andra gympapass. Nu känner jag mig så där härligt trött.

 

Trädet sparas

Man verkar ha en annan syn på träd här. På väg mot Gerani pågår arbetet med att bygga gång eller cykelbanor och mitt ivägen står ett vackert gammalt träd. Då fäller de inte trädet som jag tror de skulle ha gjort i Sverige.

Nej banan byggs helt enkelt i en sväng runt trädet!

 

Vilken pärla

När vi vandrade hemåt genom staden fick vi syn på denna pärla.

 

Det är en Volkswagen  årsmodell 1969 i ett otroligt fint skick.

Den stolte ägaren ville också vara med på bild, han var också i fint skick.

Äldre inlägg