Om


 Denna blogg handlar om hur jag lever mitt liv tillsammans med min man i utkanten av en liten by på Kreta.

 

Jag hoppas intet.                                                                                         Jag fruktar intet.                                                                                        Jag är fri.

Nikos Kazantzakis

Presentation


Senaste inlägg

Visar inlägg från juni 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Snart dax.

Igår kom äntligen kallelsen.

Så skönt det skall bli att få det gjort, men nog är jag väldigt nervös. Inatt vaknade jag med världens hjärtklappning.

Som tur är lyckades vi hitta en flygbiljett till Per, så han hinner hem.

Nu skall jag bara tänka positiva tankar och se framåt, vila och samla krafter samt äta gott och nyttigt.
 


Midsommar.

Igår var det midsommarafton och på samma dag var det 39 år sedan Per och jag gifte oss!

Det kändes tomt att inte vara tillsammans den dagen för första gången, den här sommaren är ju lite annorlunda.

Vädret var så underbart fint som det aldrig brukar vara på midsommar.

Min underbara väninna Inga-Lill bjöd på skjuts ut till Abboreberg där vi fikade länge och satt vid Bråvikens strand.

Det var lite disigt först.

När stången skulle resas kom solen fram och det blev så fint.

 

 

 

Det var så härligt att först se folkdansarna uppträda och sedan alla barnen och föräldrarna. En riktigt trevlig eftermiddag..

När vi kom tillbaka hem till mig firade vi med champagne på balkongen och lite senare en bit mat.

 

Jag somnade sedan ovaggad kl. 21:30.

Det börjar bli lite svårt att skriva på plattan när inte händerna lyder mig, ibland nuddar jag flera tangenter på samma gång. Det tar tid men det har jag ju gott om.

Ingen Kretavärme.

Det är iallafall frostfritt och ibland skiner solen.

Då brukar jag sitta ute på balkongen och fika eller till och med sola lite. Här kan jag sitta i solen utan att svettas.

Jag har pratat med operationsplaneringen och de har inget datum ännu, inget denna vecka och troligen inte nästa heller.

Det skrivs i tidningarna här om krisen på våra sjukhus och särskilt inom Neurokirurgi verkar det vara särskilt svårt med långa köer.

Dålig timing att jag skulle komma just nu.

Jag känner mig inte piggare och piggare direkt men om jag känner mig mycket sämre skall jag ringa sjukhuset.

Den som väntar.......

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge sägs det.

Jag väntar men inte på något gott så jag tycker att jag väntar för länge.

Förra veckan fick jag veta att operationen skulle ske inom 2 veckor, det skulle vara nu veckan som kommer men ingen kallelse har kommit.

Per har åkt hem till katterna och väntar där istället, de behöver också honom. Det går snabbt att åka tillbaka när och om det behövs.

Idag köpte jag en liten vacker ros att njuta av.

 Jordgubbar kan jag inte få för mycket av.


21 år

Det här är min sonson Hannes.

 Han fyllde 21 år samma dag som Pauline tog studenten så vi firade honom ett par dagar senare.

Vi åt middag på den här mysiga restaurangen som ligger i ett jättegammalt hus som tidigare rymde ett bryggeri.

Restaurangen heter Gamla Bryggeriet.

 

Det är så vackert där vid Motala ström.
 

 

 

 

 


Äldre inlägg